Kiss
Kiss (Musik, N/A)
Kiss

Kiss har levererat grym rockmusik till sin publik sedan 1974, utan att visa sina ansikten. Under 80-talet bytte bandet långsamt inriktning från bluesinspirerad rock och hårdrock till en mix av pudelrock, hårdrock och melodiös arenarock.

Kiss

Och en långfilm för tv hann det bli innan 80-talet ens börjat.

Deras gimmick att sminka sig blev ett nummer när den mediokra plattan Unmasked (1980) marknadsfördes med att bandmedlemmarna Paul Stanley, Gene Simmons, Ace Frehley och Peter Criss skulle visa sina ansikten offentligt för första gången, vilket de inte gjorde.

Kiss

1981 släppte man soundtracket till den (fortfarande) kommande filmen The Elder. Inte heller den skivan var något att hänga i julgranen, men "Just a boy", "Oddyssey" och "Under the rose" är bra spår, och "A world without heroes" hålls ganska högt av deras fans.

Kiss

Men sen händer det grejer. Plattan Creatures of the night (1982) är en braksuccé, och strax efter får Vinnie Vincent ersätta Frehley.

Kiss

Därefter släpper man Lick it up (1983) och poserar utan smink på omslaget. Vid det här laget har man i princip lämnat den raka bluesinspirerade hårdrocken bakom sig, till förmån för en blandning av tekniskt avancerade hårdrockslåtar och slagkraftiga hits. Vinnie Vincent tog över skutan Kiss, och styrde den ännu tydligare mot nya mål.

Kiss

Detta blir ännu tydligare när Vincent fasats ut till förmån för den fenomenale Mark St. John med albumet Animalize (1984), vars karriär blev kortlivad. Det lär till viss del ha handlat om sjukdom och till viss del ett självdestruktivt beteende. Men musiken var fenomenal!

Kiss

1985 var Mark St. John ersatt av den gitarrist som har flest år bakom sig som sologitarrist i Kiss, den fantastiske Bruce Kulick. Skivan Asylum var inte jättebra, men den tekniska kompetensen var så nära fulländad man kan komma - få hårdrocksband kunde mäta sig med denna uppsättning av musiker. "Tears are falling" klarade sig bra på Bagen.

Kiss

Varken Crazy nights eller...

Kiss

...Hot in the shade var något märkvärdig, och den sistnämnda hade till råga på allt ett riktigt dåligt sound. Först 1992 fick Kiss sin revange när de återförenades med Vinnie Vincent för att skriva t.ex. låten "Unholy", igen med Kulick på gitarr.

Etiketter: Kiss, Paul Stanley, Gene Simmons, Cynthia Rhodes, Bagen, Kirstie Alley